Det här är ett egenartat och på många sätt storslaget drama. Det sträcker sig över ett helt sekel och berättar om tre generationers kvinnor, alla uppväxta på den ensligt belägna gård vid kusten, där huvuddelen av handlingen utspelar sig. I fem akter följer vi dessa kvinnor – deras förhållande till männen, deras drömmar, livsmål, konflikter och besvikelser i en stämningsfull och vackert sammanflätad historia, där upprepningen är ett av de viktigaste inslagen. Pjäsen doftar av hav och salta vindar, av karghet och kurande ensamma nätter. Den liknar också en sorts nordisk Tjechov-pjäs i sin lite långsamma melankoli och oförlösta väntan. Detta är en pjäs som fastnar i sinnet och vars smygande nordiska stämning, långt efteråt dröjer sig kvar i kroppen.