Genom landet far en liten husbil. Från norr till söder och tillbaka igen. I bilen sitter Em och hennes mamma. När alla andra går på semester går de på semester för att arbeta. De är människofiskare, de sprider Guds ord. Överallt stannar de och slår upp sitt lilla bord med gratis biblar. De bjuder på kaffe och de spelar gitarr.
En liten pjäs om att tro och att tvivla och det svåra med att vara god i en värld som inte är himlen på jorden. (ur ung scen/östs presentation)
" Pjäsen handlar om hur dumt det är att förlägga paradis till vissa månader om året och himlen till en svåruppnåelig plats - efter livet. Paradisets regniga dagar är något så avancerat och djärvt som en existentiell pjäs för mellanstadieelever, fylld av stillsam humor och en rad riktigt stora frågor." SvD
"Åtminstone en flicka eller pojke i publiken blir denna dag frälst. Inte åt Gud ett mera tveksamt projekt. Men för teatern." Expressen