Dafne och Jenny har varit bästa kompisar jämt. Nu ska de börja sjuan och hamna i olika klasser. Inte för att det spelar någon roll, de är ju friends forever! Men sjuan är förvandlingarnas tid. Jenny upptäcker att hon är superpopulär plötsligt, som om hela världen bestämt att hon är bättre än hon är. Samtidigt börjar hon att fatta att hon kanske inte kan bli pilot som hon alltid velat – ett slags underläge som kryper sig på. Dafne blir tröttare och tröttare på att känna sig vanlig. Motvilligt börjar hon fascineras av Apberget, den trappa där alla skolans konstiga hänger. Och till slut går det inte att hålla inuti längre. Hon måste förvandlas. Det är svårt att växa isär. Och särskilt svårt, kanske, när ingen egentligen sviker, när det inte ens finns någon att vara arg på. Apberget blandar högstadievardag med mytens metamorfoser. Det handlar om att förvandlas till sig själv, om sorgen i att upptäcka att någon som alltid har förstått inte gör det längre, om ett gryende klassmedvetande och om hur fruktansvärt ensam man kan känna sig i ett rum fullt med folk. /Anders Duus
”Apberget kommer att slukas av högstadieeleverna”… GP
#gemenskap #identitet #klass