”Hon” och ”Han” väntar barn. De är liksom alla unga par absorberade av det nya liv som väntar. Hon får missfall. Några dagar därefter dimper reklam ned i brevlådan, med erbjudanden ”till den nyblivna mamman”. Därefter kommer en rapport från mödravården med uppgifter om det senaste besöket, tillväxtkurvor och beskrivning av hur lille Adonis mår. Till att börja med väcker detta ilska och förundran, men då åren går och med dem kallelse till dagis, skolbetyg och annat med jämna mellanrum anländer med posten inträder en viss resignation, Hon och Han låter denne fiktive Adonis existera i en egen inbillad sfär, det är liksom inte lönt att säga emot.
Livet fortgår, kärleken går upp och ned, men till slut uppstår en svår äktenskaplig kris mellan makarna. De försöker lösa det genom att flytta till lugnet på landet men även där flyger porslinet, och anklagelser och motanklagelser haglar.
Är allt detta på grund av Adonis och den efterföljande barnlösheten?
25 år har gått. Han anlitar en skådespelare som dyker upp och spelar Adonis roll i deras liv. Äntligen får de det familjeliv de alltid drömt om – men till ett pris.
Den tredje handlar om det äkta livet kontra en behaglig fiktion. Vad är sanning och är sanningen möjlig att manifestera i våra enkla människoliv? Får vi det vi drömmer om, om vi vet att drömmen är en dröm? / Måns Edwall