”Peter Barnes pjäs är ingen historielektion utan en svart miniatyr placerad i ett sammanhang många känner till och ännu fler kan generalisera utifrån. Tre män, en adelsman och två vinddrivna knektar, som i brist på krigssäsong håller livhanken uppe med att plundra och röva, korsar varandras spår. Knektarna överfaller adelsmannen vilket oförmodat leder till att de tre kommer i samspråk kring vad som förenar dem alla, plågan av att ha förlorat sina vänner och familjemedlemmar liksom varje tro på medmänsklighet. Den som fått åse sina tre små söner spetsas på pålar, och resten av livet aldrig en sekund kan glömma att det tog tre timmar för dem att dö, glömmer att ordet förbarmande någonsin funnits. Peter Barnes berättelse är tidlöst brutal. Ole Kröll regisserar stycket som ett traditionellt hörspel. Något annat är heller inte nödvändigt. Texten i sig är skarp nog.” /Pia Huss, DN
#barnes